Frågor & svar

Lorenbergs hjärtmottagning har avtal med Västra Götalandsregionen enligt LoL. Vi samarbetar med företagshälsovård och försäkringsbolag samt tar emot patienter privat.

Vi tar emot patienter via:

• Samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen (VGR) enligt LOL, remiss från vårdcentral eller annan vårdgivare
• Företagshälsovård
• Försäkringsbolag
• Privat sökande

Lorensbergs hjärtmottagning öppnade 2018, vi är en specialistläkarmottagning för hjärtsjukvård i öppenvård. Alla läkare som arbetar med hjärtsjukvård är specialister i hjärtmedicin (kardiologi) och invärtesmedicin. Vi har även företagsläkare med specifik kompetens för yrkesintyg.

Vi finns i centrala Göteborg, på Kristinelundsgatan mellan Kungsportsavenyn och Heden.

Vi utreder, behandlar och följer upp hjärtrelaterade sjukdomar hos vuxna såsom:

• Kranskärlssjukdom: kärlkramp eller tidigare hjärtinfarkt
• Hjärtsvikt
• Klaffsjukdom
• Hjärtrytmrubbningar: förmaksflimmer, förmaksfladder, AVNRT och WPW.
• Högt blodtryck
• Förhöjda blodfetter

Vi erbjuder ett flertal yrkesrelaterade läkarintyg där det föreligger lagstadgade krav, som exempelvis arbete med stor nivåskillnad, sjöfartsarbete, yrkesdykning och arbete som lok/spårvagnsförare.

Vi erbjuder även läkarintyg för de flesta situationer, exempelvis om du planerar att arbeta eller studera utomlands, skaffa försäkring, ta dykcertifikat, körkort eller något annat där du behöver ett intyg som visar att du är frisk.

Om du besväras eller oroas av bröstsmärtor, andfåddhet, hjärtklappning eller något annat symtom som du misstänker beror på hjärtat bör du söka vård eller rådgivning. Du kan få rådgivning via 1177, boka en tid via din vårdcentral eller boka en privat tid hos oss.

Ring 112 vid pågående bröstsmärtor eller andra akuta besvär.

Det finns många tillstånd som kan orsaka bröstsmärta. Kärlkramp är en ovanlig men allvarlig orsak till bröstsmärta. Det är viktig att utreda en eventuell kärlkramp eftersom den annars kan leda till hjärtinfarkt.

Andra vanliga orsaker till bröstsmärta är besvär från muskulaturen, irritation i matstrupen (reflux), besvär från magsäck/gallblåsa eller lungsjukdom. Oro och ångest kan också orsaka bröstsmärtor.

Andfåddhet (dyspné) är ett relativt vanligt symtom hos medelålders och äldre. Det finns många orsaker till andfåddhet men hjärt- eller lungsjukdom är bland de vanligaste. Av hjärtsjukdomar är hjärtsvikt den dominerande orsaken men även kärlkramp och arytmier kan leda till andfåddhet.

Bland lungsjukdomar är astma, KOL och lunginflammation vanliga orsaker till andfåddhet.

Övervikt, ångest/depression, sköldkörtelsjukdom, anemi (blodbrist) och medicinbiverkan är andra orsaker till andfåddhet.

Hjärtklappning kan orsakas av extraslag eller korta episoder med snabbare hjärtrytm, dessa är vanliga och oftast helt ofarliga. Vid längre episoder eller frekventa besvär kan hjärtklappningen bero på någon form av hjärtrytmrubbning. Förmaksflimmer är den vanligaste betydelsefulla rubbningen av hjärtrytmen.

Extraslag kan komma från hjärtats förmak och kallas då för SVES eller från kammaren och kallas då VES. Extraslag förekommer normalt hos alla människor och behöver oftast ingen utredning eller behandling.

Stress, oro, ångest, panikångest, sköldkörtelsjukdom och anemi (blodbrist) är andra orsaker till hjärtklappning.

Vid uttalade eller ihållande besvär av hjärtklappning kan utredning vara motiverat. Stark oro för sjukdom kan också vara ett skäl att initiera en utredning.

Blåsljud upptäcks vanligen när man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Blåsljud kallas för fysiologiska i de fall när det inte föreligger någon hjärtsjukdom. Fysiologiska blåsljud är vanliga och helt ofarliga. Förekomsten av fysiologiska blåsljud kan påverkas hjärtfrekvensen och de kan därför uppträda i samband med feber, anemi eller andra tillstånd som ger förhöjd hjärtfrekvens.

Sjukdomsorsakande blåsljud kan bero på förändringar av någon av hjärtklaffarna med antingen förträngning eller läckage i en klaff.

Exempel på klaffsjukdomar är förträngning eller läckage i aortaklaffen (aortastenos resp aortainsufficiens), förändring i mitralisklaffen (mitralisstenos resp mitralisinsufficiens).

Flera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom går att mäta. Kolesterol (blodfett), blodtryck och förekomst av rökning är några av de riskfaktorer som är enkla att mäta och kan kopplas till risken för hjärt- och kärlsjukdom. Även graden av fysisk aktivitet, vilken kost man äter, ärftlighet, förekomst av stress och kroppskonstitution är faktorer som spelar roll.

90% av alla hjärtinfarkter och stroke beräknas bero på påverkbara riskfaktorer. Det finns bra vetenskapligt stöd (evidens) för hur man kan påverka sina riskfaktorer och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Kärlkramp beror på åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Kranskärlen är de blodkärl som förser hjärtat med blod. Åderförkalkningen leder till förträngning av kärlen så att hjärtat inte får tillräckligt med blod/syre. Tidiga symtom upplevs främst vid ansträngning eftersom det är då hjärtat behöver som mest blod. Kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt.

Vanliga symtom är:
En tryckande smärta eller trånghetskänsla i bröstet som kommer vid ansträngning.
Smärta i en arm, halsen, käken eller ryggen. Andfåddhet vid ansträngning.

Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt och hjärtat klarar inte av att förse kroppen med tillräckligt mycket blod.

Vanliga symtom är:
Andfåddhet vid ansträngning, Trötthet och nedsatt ork. Svårt att ligga plant. Svullna anklar och ben. Hjärtklappning.

Hjärtinfarkt orsakas oftast av en propp i hjärtats kranskärl vilket leder till att blodflödet till en del av hjärtat helt upphör.

Vanliga symtom är:
Ihållande smärta eller obehag i bröstet som kan vara mycket stark, besvären sitter i även i vila. Smärtan kan även stråla ut armarna, halsen och ryggen. Man kan även uppleva samtidig andnöd, kallsvettighet och hjärtklappning.

Misstänker du att du har en pågående hjärtinfarkt ska du omgående ringa 112.

Blodtryck är det tryck som uppstår i blodkärlen (artärerna) när blodet drivs ut från hjärtat. Kroppen reglerar blodtrycket via nerv- och hormonsystem som påverkar hjärtat och blodkärlen.

Högt blodtryck är vanligt och förekomsten uppskattas till knappt 30% av den vuxna befolkningen i Sverige. Högt blodtryck ökar risken för ett flertal sjukdomar såsom stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, njursvikt och nedsatt cirkulation i benen.

Risken för att få högt blodtryck är ofta relaterad till livsstil och 95% av alla som utvecklar högt blodtryck har en så kallad “primär hypertoni“ vilket innebär att man inte kan hitta någon enskild orsak till det förhöjda blodtrycket. Övervikt, fysisk inaktivitet, stress, alkohol och rökning är exempel på livsstilsrelaterade riskfaktorer som orsakar högt blodtryck.

Eftersom högt blodtryck oftast inte ger några symtom är regelbunden blodtrycksmätning värdefullt, i synnerhet om man har någon eller flera riskfaktorer.

Ett blodtryck på mer än 140/90 mmHg bedöms som ett förhöjt blodtryck enligt svenska och europeiska riktlinjer. Blodtrycket ska vara taget sittande efter minst 5 minuters vila. För att ställa diagnosen högt blodtryck krävs mätningar vid flera tillfällen. Vid blodtrycksmätning taget i hemmet går gränsen vid 135/85 mmHg.

Högt blodtryck ger oftast inga symtom alls. Huvudvärk, yrsel, illamående och andnöd kan vara symtom på högt blodtryck, särskilt hos de som har ett kraftigt förhöjt blodtryck.

När ska jag söka vård för högt blodtryck?

Om du har uppmätt ett förhöjt blodtryck bör du diskutera detta med en läkare. Behandlingen är till en början ofta livsstilsrelaterad och även andra riskfaktorer bör bedömas.

Arbets-EKG används ofta vid utredning av olika sjukdomar och tillstånd, såsom bröstsmärtor, kärlkramp, andfåddhet, puls- och blodtrycksreaktioner, svimning och arytmier. Genom att mäta hjärtats reaktion på fysisk ansträngning, kan läkaren få en tydligare bild av hur hjärtat fungerar under belastning och därmed upptäcka eventuella problem eller sjukdomar.

Arbets-EKG är en säker och icke-invasiv undersökning som vanligtvis utförs på en klinik eller ett sjukhus. Undersökningen kan ge värdefull information om hjärtats hälsa och prestationsförmåga, vilket kan vara avgörande för att ställa en korrekt diagnos och välja rätt behandling för patienten.

Att genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat är en vanlig metod som används vid utredning av hjärtsjukdomar. Undersökningen ger viktig information om hjärtats storlek, struktur och funktion, inklusive hjärtklaffarna och den övre delen av kroppspulsådern.

Ultraljud är en vanlig undersökningsmetod vid utredning av olika sjukdomstillstånd, såsom blåsljud, hjärtsvikt, hjärtsäcksinflammation och andra hjärtrelaterade sjukdomar. Det är en rutinmässig del av utredningen för patienter med etablerad hjärtsjukdom. Genom att använda ultraljud kan läkaren få en tydligare bild av hjärtat och dess funktion, vilket kan vara avgörande för att kunna ställa en korrekt diagnos och planera rätt behandling.

Syftet med undersökningen är att registrera olika typer av hjärtrytmrubbningar eller att få en uppfattning om hjärtfrekvensen över en längre tid. Under mätperioden registreras alla hjärtslag, vilket gör det möjligt att upptäcka avvikelser i hjärtrytmen och avgöra om symtom är relaterade till hjärtrytmen eller inte. Vanligtvis genomförs undersökningen under en period på 24 eller 48 timmar.

Vanliga orsaker till att genomgå denna utredning är hjärtklappning, svimning, yrsel och utvärdering av behandling. Genom att mäta hjärtrytmen över en längre period kan läkaren få en bättre förståelse för patientens hjärthälsa och välja rätt behandling för att hantera eventuella problem.

24-timmars blodtrycksmätning är en metod för att mäta blodtrycket under en hel dag och natt. Detta är en användbar metod för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar och för att diagnostisera högt blodtryck, då det ger en mer detaljerad bild av en persons blodtryck över en längre tidsperiod.

Denna metod ger en mer omfattande bild av en persons blodtryck under hela dygnet, inklusive under olika aktiviteter och under sömnen. Det kan hjälpa till att upptäcka högt blodtryck som annars kan gå oupptäckt vid rutinmässiga blodtrycksundersökningar på läkarkontoret. Dessutom kan 24-timmars blodtrycksmätning ge viktig information om hur väl en persons blodtryck kontrolleras under behandling för högt blodtryck.